Vad heter världen?
Det är dumt, så dumt, men punkten jag fastnar på mest när jag tänker på världen jag ska konstruera är vad den faktiskt ska heta. Alla bra fantasyvärldar har ju ett namn, något som blir ett popkulturellt fenomen.
Midgård. Ereb Altor. Bas-Lag. Darkover. Nirn. Discworld. Glorantha. Hyrule. Krynn. Amber. Melniboné. Narnia. Earthsea. Tékumel.
Okej, alla är väl inte fantastiska kanske, men de har något, de är lätta att komma ihåg. Säger jag ”Midgård” så tänker du på Sagan om ringen, medan Hyrule är Legend of Zelda. Andra är kanske inte lika kända för dig, få världar är så spridda som Tolkiens, men för de som läst Roger Zelaznys böcker om Amber, ja, då är det ju Amber.
En värld behöver förvisso inget namn. Robert E. Howard kallar världen där historierna om Conan utspelar sig för Hyborian Age, och Robert Jordans värld i Wheel of Time-serien kallas World of the Wheel. Andra världar har inte namn i sig, utan uppkallas från delar av dem. Michael Moorcocks Melniboné är landet Elric är ifrån, exempelvis, och Nirn må vara världen där Elder Scrolls-spelen utspelar sig, men de flesta tänker nog snarare Tamriel. Fritz Leibers Lankhmar är ett annat exempel. Det är en stad i Nehwon men trots att jag läst alla noveller om Fafhrd och Gray Mouser så var jag tvungen att slå upp vad den geografiska världen hette, för historievärlden bär stadens namn.
Så vad ska min värld heta?
Som jag skrev i välkomstposten så är det två världskoncept som jag ska slå ihop och anpassa till en värld. De har haft projektnamn, ett ganska långt gånget (med några noveller publicerade på engelska för länge sedan) och det andra aldrig kommunicerat.
- Orn
- Skärvorna
”Orn” fungerar bättre på engelska, känner jag, så jag är inte bekväm med det.
”Skärvorna” var ett försök att plocka upp ett koncept i världen, snarare än världens namn, vilket jag inte känner fungerar när de här världarna ska bli en och samma. Dessutom krockar det förstås med den svenska titeln på Bret Easton Ellis senaste roman, som heter just Skärvorna (Shards på engelska). Så inget av dessa namn fungerar riktigt för mig.
Apropå det, är det viktigt att världens namn kan uttalas internationellt? Vid en översättning till engelska (knappast otroligt), ska då Tolkiens metodik tillämpas, där världen får en översättning i sig (”Midgård” heter ju egentligen ”Middle-Earth”), eller ska världsnamnet vara sådant att det fungerar på de flesta språk? Bas-Lag eller Tékumel är påhittade ord, de kan sägas på svenska, engelska, eller nästan vilket närliggande språk som helst. Det finns förstås en styrka i detta.
Så mycket att tänka på!
Min slutsats är dock följande: Jag ska inte fastna på namnet utan gå vidare med arbetet. Det tar emot, för precis när jag börjar skriva en berättelse, oavsett om det är en novell eller en roman, så vill jag ha en titel. Den kanske ändras vad det lider, men det som står överst i dokumentet, det är vad den heter tills vidare. Novell B är helt enkelt inte lika inspirerande som Grottmaskarnas hemlighet, och som skrivande varelse är man ju förbenat känslig för sådana saker, när det väl gäller.
Jag skjuter beslutet om världsnamn på framtiden och kallar det hela helt sonika för ”Projekt Orn” tills vidare. Det kommer ändras och jag kommer återkomma till ämnet i framtiden.
Det börjar med en karta