16 januari, 2013

Användaravtal och aktörernas ansvar

WyWallets avtal, som mobiloperatörerna vill tvinga på dig med allt vad det innebär, har lett till en del intressanta diskussioner. Den vanligaste slutsatsen är att massan bryr sig inte, och därmed kommer godkänna avtalet i vilket fall som helst.

I fallet WyWallet blir det tveklöst så, eftersom avtalet inte ens presenteras utan du antas godkänna det genom att utföra en separat handling – betala med ett SMS – och därmed blir kund. Jag är dessvärre inte juridiskt kunnig nog för att veta om det här ens är hållbart, men nog låter det väl lite konstigt att du godkänner ett avtal (som du troligtvis inte läst) genom att göra något som i sin tur inte presenterar avtalet eller möjligheten att neka till det i samband med handlingen? Som sagt, jag har inte bakgrunden nog att svara på detta, men det låter ytterst tveksamt i mina lekmannaöron.

Majoriteten mobilkunder som har för vana att betala med SMS, kommer bli WyWallet-kunder inom den närmaste tiden. Automatiskt enligt ovan, och jag tror liksom många andra att dessa kunder inte har läst WyWallets avtal, eller ens tagit ställning till det. Vissa kanske inte ens visste att tjänsten och/eller avtalet fanns, för med tanke på hur mycket skräp som dimper ned i SMS-inkorgen så är risken att WyWallet-SMS:en missas, eller rentav viftas bort som spam, vilket för övrigt var min första tanke. Oavsett vilket, de här buffelfasonerna kommer göra majoriteten till WyWallet-kunder.

Vad jag tycker om WyWallet och mobiloperatörernas agerande i den här frågan har jag redan klargjort, men frågan om användaravtal tål att stötas lite till.

Låt oss konstatera följande som sanningar för majoriteten av användare av digitala tjänster:

  • Majoriteten läser inte användaravtalen, även om de presenteras i samband med registrering.
  • Användaravtalen är generellt sett långa och komplicerade för gemene man.
  • Avsändaren använder sig av juridiskt språk för att skydda sig själv.
  • Majoriteten av användare vill bara komma åt tjänsten ifråga, de är inte intresserade av användaravtalen.

Den sista punkten tror jag inte är sann, tröskeln för att vara intresserad är däremot för hög och därmed viftas den bort. Det är så klart dumt, men inte mindre sant misstänker jag.

Jag tror också att, om användaravtalen presenterades så att användarna faktiskt kunde ta dem till sig, skulle fler användare valt bort vissa tjänster. Rabalderna kring Instagrams användaravtal (som nu reviderats till följd) visar att vissa faktiskt läser användaravtal, och upprörs därefter. Dessvärre rör det sig om en minoritet, vilket knappast förvånar någon.

Problemet är att aktörerna vet att antalet personer som läser användaravtal är en minoritet. De räknar rentav med det, för på så vis kan de smyga förbi vad som helst, och därmed maximera sina möjligheter till lagring samt analys av data, vidareförsäljning av material, eller vad det nu kan tänkas vara.

Genom att inte anstränga sig för att användarna ska förstå vad de godkänner, så får aktören bättre möjligheter till större vinst.

Jag menar att aktörerna har ett ansvar här. I stället för att utnyttja sina kunder och smyga förbi klausuler som innebär agerande kunden egentligen inte vill godkänna, men inte orkar sätta sig in i, så borde användaravtalen vara självklara. Det ställer säkerligen till vissa juridiska problem, men det finns trots allt nivåer av användaravtal.

I slutändan handlar det om en önskan att aktörer ska vara ärliga och tydliga med sina tjänster. Tyvärr råder det tydligen en uppfattning om att det inte är så man tjänar pengar.

I fallet WyWallet tvingas du på ett avtal utan att ens få möjlighet att läsa det i samband med att du blir kund, något som är vidrigt i sig. Det är ett bra exempel på hur användaravtal inte borde fungera rent handhavandemässigt. Detsamma gäller själva avtalet, vilket är av typisk svensk modell för den här typen av tjänster – långt, krångligt och uttröttande att läsa. Det här är inte ett beteende som bör uppmuntras, och inte ett avtal som är skrivit för kundernas skull, utan för avsändarens.

Alla aktörer behöver börja ta lite ansvar och visa att de inte vill utnyttja sina kunder. Utan kunder, ingen tjänst och inga pengar, trots allt. Det kostar ingenting att vara schyst vet ni.

Tankar och funderingar? Prata med @tdh på Twitter, eller annorstädes.