Fem saker den 13 oktober, 2022

Musikspecial! Jag har lyssnat på en hel del musik på sistone, inte minst medan vi hotellsurfar och lobbyns sorl behöver stängas ute. Så här kommer fem skivor som gått varma, fyra hyfsat nya och ett fynd tack vare Apple Musics autospelar-algoritm.

  • Jag lyssnar på en hel del synthwave (och andra waves), inte minst när jag jobbar. Avsaknaden av text gör det lite mer meditativt för mig. Waveshaper hör till favoriterna, och jag har uppskattar hans Forgotten Shapes. Det här är gammal musik som fått lite ny form, så det är inte riktigt samma röda tråd som genomsyrar exempelvis utmärkta Artifact, men jag gillar Forgotten Shapes skarpt ändå.
  • Synthwaveplattor brukar vara ganska korta, men Apple Music är ypperlig på att hitta snarlik musik, så den får ofta spela vidare. Det var så jag hittade Danger, en fransk synthwaveartist, vars Origins varken är ny (den kom 2019) eller det senaste, men riktigt bra.
  • Autofiction av Suede har gått varm i perioder på sistone, lite för att vi såg dem live för ett par månader sedan. Här fortsätter man på samma spår som The Blue Hour, vilket är betydligt mer dramatiskt och melodiskt än 90-talets popdängor. Passar den åldrande Brett bättre, kan jag tycks.
  • Editors är lite ojämnt band, och EBM är en ojämn skiva. Mins förhoppningar var skyhöga efter som Blanck Mass är inblandad, vilket hörs, men det håller inte riktigt hela vägen. Några riktigt grymma låtar dock, och grym träningsmusik.
  • Slutligen, jag hade glömt bort att Yeah Yeah Yeahs existerade, så det blev dubbel glädje när jag snubblade över nya Cool It Down. Här har det hänt mycket sedan sist jag lyssnade, och allt till det bättre. En mystisk och välproducerad altpoppare som går så gott som dagligen just nu.

Apropå att stänga ut hotellobbyns skval så blir det mestadels lyssning med andra generationens AirPods Pro. De är ypperliga, jag har recenserat dem här, men det är förstås inte riktigt AirPods Max-nivå. Men, som sagt, det hotellsurfas, och då spelar storleken på packningen roll.