Vissa yrken sitter mer i riskzonen än andra när AI tågar in överallt. För det är inte längre bara tjänster för de med mest kunskap och intresse om teknik, AI är ett verktyg som kommer ligga i alla verktygslådor, i någon form. Nya Windows-datorer har en AI-knapp på tangentbordet (för Copilot, knappast bästa AI-varianten där ute men det spelar ingen roll) och det förvånar förstås ingen att Microsoft kämpar för en ledarposition. Än så länge har det mest lett till att de kallas för ”Microslop”, men även de kommer få till sina verktyg så att det blir något folk använder utan att tänka efter. Lite som stavningskontrollen i Word, kan man säga – där har du den mentala punkten för hur AI kommer upplevas för gemene man, utanför chattbottarna förstås.

Men vissa yrken är ändå direkt hotade för att det är så lätt och billigt att reproducera deras arbete med AI. Inte nödvändigtvis till samma nivå, inte alls faktiskt, men som vi alla vet så är good enough ofta bra nog, inte minst när en ekonomiskt lagd person tittar på kostnadsskillnaden. Jag har tidigare pratat om drönarfotografer vars filmer från överflygningar på mer eller mindre generiska landskap ör dyra att beställa, eller åtminstone belagda med licenskostnadaer på de olika videobanker som finns. De mest generiska sådana används i exempelvis presentationer och mässvideor, och är förstås lätta att återskapa med en ChatGPT Pro-licens för €20/månad. Även om hantverket inte är lika bra så kan slutresultatet passa ditt ändamål bättre, vilket gör att drönarfotografen får mindre jobb.

Ett annat exempel är översättning. Google Translate lanserades för snart 19 år år sedan (april 2006) och är ett bra verktyg. Med AI kan du ta översättning längre, sätta tonalitet och se till att din översättning följer den stil du har etablerat. Blir det lika bra som att anlita en professionell översättare? Nej, inte i närheten, men det hindrar inte förlaget Harlequins franska del att säga upp sina kontrakt med översättare och förlita sig på AI-tjänster (läs mer hos PW). Det är lätt att fnysa lite åt romance, vilket är vad Harlequin är kända för, men böckerna säljer om inte mest så abnormt stora mängder, och förlaget är bland de största i världen. De om några borde ha råd att anlita översättare men igen, någon som räknar pengar ser att det finns sådana att spara. Nu pekar de på nedåtgående försäljning och låga priser på pocketböckerna, vilket säkerligen är sant, men det är vinstmarginalen som ska optimeras här, så klart – de är ju ett företag.

Än så länge (noterat första gången december 2025) har Harlequin France inte låtit AI översätta en hel bok. Man använder tjänster för att göra en grov översättning, sedan jobbar frilansare med texten så att den når förlagets standard. Det är sannolikt inget nytt, översättningsmjukvara används av professionella översättare med, och efter det att översättaren är klar med sitt manus så kommer det gås igenom av redaktörer för vidare finlir. Man har således optimerat flödet, och minskat antalet mantimmar, med AI. Och vet ni, på många sätt låter det ganska rimligt, om det inte vore för alla de översättare som kommer stå utan jobb till följd av det här.

Det går förstås att argumentera att översättarna blir bättre i samma takt som AI utvecklas, eftersom de ligger bäst till för att utnyttja tjänsterna till fullo. Samma argument används i utvecklarkretsar, för hur ska du få AI att skriva ett bra och säkert program om du inte förstår vad ett bra och säkert program är från första början? Om det argumentet håller i längden återstår att se, klart är i alla fall att mängden timmar av manuellt arbete går ner, förväntan på produktionshastigheten går upp, och väldigt många kommer i kläm.

Läs också: Vem skriver för AI?