Jag var medveten om detta när jag drog upp plastkortet för att betala för min Air. Faktum är att jag hade lite ångest inför valet. Lite. Men i slutändan tror jag det var rätt för mig.

Det är nämligen så att jag ska skriva en bok. Flera, hoppas jag, men just nu är det bara en som jag bundit upp mig för. Den här tegelstenen innebär en hel del research och består idag av en tämligen omfattande disposition.

Till det finns det inget bättre program än Scrivener. Jag kommer säkerligen återvända till fördelarna med denna lilla guldklimp senare, men just nu får ni ta mitt ord på det – även om det kanske bara gäller mig – och bilda en egen uppfattning.

Scrivener finns bara till OS X, så min netbook var inget alternativ för skrivexercisen. Inte heller den väloljade blixten som står under skrivbordet, en Mac Pro med två skärmar just nu. Går hur bra som helst, snabbare än valfri Macbook eller iMac. Problemet är att jag inte vill sitta och skriva vid skrivbordet, i alla fall inte hela tiden. När jag är inne på slutsträckan i sommar, då vill jag inte behöva vara på kontoret över huvud taget.

Känslan av att vara mobil är uppmuntrande, även om jag förstås lurar mig själv. Hur ofta sitter man ute och skriver? Skärmblänk och allt vad det är? Nej just det, men det är känslan som är viktig här.

Här kommer vi till kärnan av varför det blev en Macbook Air framför en vanlig, mer förnuftig, Macbook. Den är mer mobil. Det skiljer ungefär sju hekto mellan mina alternativ (och ännu mer upp till whitebooken), samt en hel del tjocklek. Jag vill helt enkelt inte kånka på mer än nödvändigt, och med tanke på vad jag tänker göra på den, ja då spelar den förlorade prestandan (förhoppningsvis) ingen roll:

• Skriva i ordbehandlare och liknande.
• Surfa.
• Blogga (vilket förstås görs i webbläsaren eller i något lättviktigt program).
• Småkoda om det krisar.
• Beskära och rotera bilder.

Det sistnämnda är det tyngsta som står på agendan, och det är inte direkt krävande. Har förvisso nobbat Photoshop till förmån för Pixelmator för att vara på den säkra sidan, men ändå.

Så hur väl uppfyller den mina krav? Alldeles utmärkt så här långt, men vi får se vad jag tycker om någon vecka. För på måndag är det dags att börja producera på allvar, fram tills nu har jag mest konfigurerat och installerat det jag behöver.

Om du står inför valet så råder jag dig att känna på båda maskinerna, och sedan fundera på vad du verkligen behöver, hur beroende du är av faktisk datorkraft, samt hur priskänslig du är. Det är lätt att bli såld på en Air, verkligen, för den är läcker. Läcker och dyr.

Och antagligen lite dum att köpa, om man tänker efter. Men det tänker jag inte erkänna.

Teknik360 kommer att ha specialbevakning på bland annat områdena forskning, utveckling, transport, bioteknik och elektronik.

Är jag imponerad? Nej, men så är jag inte målgruppen heller.

Det är dock ingen ursäkt, för Teknik360 är en orgie i fetstil, och det finns inte mycket här som tyder på att det är en vettig plats för dagliga besök. En snabb titt på Ny Tekniks webbplats och jag måste säga att den ser betydligt mer intressant ut, ingenjörsinriktad eller ej – prylar och teknik passar många.

Dessutom saknar Teknik360 integration med bloggosfären, resten av IDG har dock Twingly-boxar, så det dyker nog upp framöver.

Vad tror ni? Är Teknik360 något att ha?

Däremot finns det risker med att installera Ubuntu på en Eee PC, och innan du gör det så bör du vara medveten om dem.

Hårddiskens livslängd

Eee PC använder sig av solid state-hårddiskar (SSD). Dessa kan bara skrivas till ett begränsat antal gånger, sedan går de sönder, bit för bit skulle man kunna säga. Eftersom Linux-distributioner i allmänhet använder sig av swap-partitioner som standard, så betyder det att det skrivs en himla massa till disken hela tiden. Xandros, den förinstallerade Linux-distributionen från Asus (ibland kallad Eee OS), har ingen swap-partition och sparar på så sätt på SSD-disken, men sådan hänsyn tar inte alla Linux-system. Dessutom föreslår många dsitributioner journalbaserade system, såsom ext3 till exempel, vilket i sin tur betyder ännu fler skrivningar, och ännu kortare livslängd för hårddisken.

Hur löser man då detta? Jo, det finns en mängd inställningar man kan göra för att minimera antalet skrivningar till disken. Det bästa är om man installerar utan swap-partition helt och hållet, och väljer ett annat system än ext3 när man formaterar hårddisken. Är du riktigt rädd om din SSD-disk så kan du installera operativsystemet på ett SD-minneskort och starta datorn från det istället, eller en USB-sticka om du inte har något emot att den sticker ut.

Det viktiga är att du läser in dig på de här sakerna. Annars finns risken att du skriver sönder din SSD-disk i din Eee PC i förtid!

Kompatibilitet

I Xandros fungerar allt, förstås, eftersom det är Asus egna operativsystem, men så bra är det inte i alla Linux-distributioner. De flesta har problem med det trådlösa nätverket, samt att sätta datorn i viloläge och vad som händer därefter. Många, inklusive Ubuntu-anpassningarna för Eee PC, klarar inte heller av att stänga av datorn från menyerna (i skrivande stund, det finns fixar för den orädde, men de är inte hundraprocentiga just nu), utan du måste göra det med strömknappen. Andra vanliga problem är webbkameran, mikrofonen, snabbtangenterna och ljudet.

Lösningen på detta är förstås att läsa in sig på vad som är verifierat att det fungerar av riktiga användare (snarare än överoptimistiska FAQ-listor framställda av distributionens skapare, de stämmer inte alltid), samt sedan besätmma sig för om det spelar någon roll att du inte kan höja och sänka volymen med funktionstangenterna, exempelvis.

Borde jag installera Ubuntu Eee på min Eee PC?

Tycker du om att leka med Linux så absolut, varför inte? Se till att du är medveten om riskerna, dock, så att det inte blir några obehagliga överraskningar. En bra första start är forumet hos Eeeuser.com. Personligen kollar jag alltid där innan jag ger mig på några tokigheter, och det har besparat mig en hel del problem.

Sedan är det förstås det där med hur stora riskerna egentligen är. Meningarna går isär, i synnerhet vad gäller SSD-diskens livslängd i antalet skrivningar, men nog vore det tråkigt om den bara dog, eller blev drastiskt mindre, bara för att du installerat Ubuntu som sedan swappat sönder den? Å andra sidan, vad är vitsen med att köpa en Eee PC om du inte kan använda den.

Tänk efter före, läs in dig, och laborera så mycket du vågar. Det är min modell i alla fall.

Resultatet blir instabila nät, jag vill gärna tro att de är överbelastade eftersom alternativet betyder att de inte klarar trycket över huvud taget. I över en vecka har jag, som är kund hos 3, haft problem med att ringa eller bli uppringd. Tre snabba signaler, ingen kontakt. Försök igen, samma sak. Ibland får man ge upp, andra gånger kommer man fram på ett par försök. Skicka SMS är samma underbara upplevelse, går inte iväg förrän efter upprepade besök. Besök Planet3? Glöm det. Ingen större förlust där dock…

Tycker ni det är okej, 3? Det gör nämligen inte jag, mobiltelefonen är ett av mina arbetsverktyg, att den inte fungerar är inte acceptabelt.

Fel på luren? Behöver nytt SIM-kort? Trovärdiga förklaringar, om det inte vore så att flera i min närhet, alla 3-kunder, har samma problem.

Jag har inte bestämt mig för hur mycket jag orkar tjafsa om det här, men självfallet känns det inte direkt rätt att betala för en tjänst som inte fungerar.

3, hur skall ni kompensera era kunder för att ni inte lyckas leverera tjänsten?

Det blir en diger lista, ser jag…

1. Commodore 64 var först, fråga mig inte när. Tidigt 80-tal, den fanns i hemmet redan 1984 eller något sådant, men jag använde den inte förrän ett par år senare.
2. PC 286:a, fråga mig inte om specifikationerna. Den var högre än skrivbordet och svindyr när den köptes till farsans företag. Då var det riktigt high tech…
3. Amiga 500, för spelens skull, precis som C64:an. Vet inte när, några år efter att den slog igenom.
4. Amiga 600, fast den var egentligen brorsans, men vi delade det mesta i dator- och konsolväg på den tiden.
5. PC 386:a med totalt 380 GB MB (?) hårddisk. Pusslade ihop både det ena och det andra för att göra den snabbare. Så skönt det var när Windows 3.11 kom, innan dess var det verkligen skit och MS-DOS var att föredra.
6. PC 468:a, minns inget om den, annat än att jag bytte hårddiskarna en väldig massa gånger för att få ihop lite mer utrymme. Och CD-brännare, wow!
7. PC Pentium, vet faktiskt inte vilken sort. Det flyter ihop lite. Hade ytterligare en Pentium senare, av någon anledning, som mer eller mindre bestod av komponenterna från den första. Tror det var en Pentium 2 men jag är inte säker.
8. PC hopkok baserat på AMD, rejäl uppgradering för mig, första jag hade med över 1 GB RAM.
9. PC bärbar Acer Aspire, osäker på vilken modell. Köptes för att jag skulle kunna jobba hemifrån också, då hade vi separat kontor. Bytte hårddisken till en 7200 rpm-variant, hade 1 GB RAM och lekte med såväl Linux som Windows på den.
10. PC speldator, fläskig på den tiden, 2 GB RAM och rejält med diskutrymme samt bra grafikkort. Köptes för att jag skulle kunna recensera fler PC-spel åt Kong. Klappade ihop på tok för tidigt, troligen ett dåligt bygge.
11. PC bärbar Acer TravelMate ersatte min Aspire, som jag tyckte fick för taskig batteritid och var för stor för att resa med. TravelMaten hade tolvtumskärm och fungerar utmärkt fortfarande, flera år senare. Det gör inte Aspiren, för övrigt.
12. PC hopkok baserat på AMD igen, tjänade mig väl till ett par månader sedan, då nätaggregatet gav upp. 1,6 GHz Sempron (eller något sådant), 2 GB RAM, tre diskar och GeForce-kort som fortfarande duger för enklare spel (typ Linage). Står i källaren nu.
13. MacBook med Intel Core 2 Duo på 1,6 GHz eller något sådant, 2 GB RAM och 60 GB hårddisk, med en massa extragrunkor. Var min primära arbetsdator när jag bytte till Mac under ett halvår, fungerade bra men jag ville ha flera skärmar för bättre arbetsflöde, så jag uppgraderade… Fungerar och används fortfarande, nu senast under min Japan-tripp.
14. Mac Pro med Intel 2×2.66 GHz Dual-Core Xeon-processorer, 4 GB RAM, dubbla GeForce 7300 GT-kort, tre 22″ Viewsonic-skärmar och tre hårddiskar på totalt en bit över 1 TB utrymme. Det här är min nuvarande arbetsstation, rätt mycket monster faktiskt, jag är nöjd.
15. PC bärbar Kohjinsha SH6 inköpt i Japan med 7″ tryckskärm, 600 MHz Geode-processor, 1 GB RAM och 100 GB hårddisk. Köpte den här gulliga saken i Japan, med Windows Vista förinstallerat, på japanska men likväl tokslött, så det åkte ut till förmån för Ubuntu. Det här är min nya kamrat på resor där jag bara vill glo på film eller skriva lite på vägen, och inte skall jobba så hemskt mycket. Väldigt cool.

Jag undrar om jag inte missat några datorer. De har alltid funnits i hemmet, exempelvis lekte jag med en monokrom laptop som nästan var släpbar, och körde ”något” innan 286:an. Svårt att hålla det isär, ärligt talat.

Nörderi av det här slaget är lite skoj ibland. Under tidigare år tyckte jag det var väldigt kul med datorer och hårdvara, det skruvades och byttes processorer, men idag är det nästan tvärtom. Dels tjänar man inte lika mycket på att uppgradera längre, och dels så vill jag bara att grejorna fungerar numera.

Kul att tänka tillbaka på i alla fall.

Vill du köpa? 120 kr inklusive frakt inom Sverige. E-posta!

Vill du ha en ny? Vissa bokhandlar och återförsäljare har den i lager. Googla!

− Inför julhandeln hade vi över 5 000 unika besökare om dagen i bloggen. Det är siffror som få e-handlare kan skryta om. Nu ska vi bara lyckas med samma sak i år.

Vill för övrigt peka på en kul post på Dans blogg, om hur Fredrik Hammarqvist både sågar och hyllar Posten, apropå e-handel. Du skriver att du gillar honom, well, PR-hora säger jag. Fast det kanske är en bra grej.

Läs mer på Pakten Prylar.